torsdag 11 december 2008

Sorgen

Ja det har varit 2 riktigt tuffa dagar. I förrgår blev jag kallad till möte på jobbet och fick ett "erbjudande" vilket innebar att jag nu inte längre har något jobb. Så nu har jag gråtit i ½ dag fåt bitar att falla på plats, lugnat ner mig och nu insett att jajo det känns rätt okejj ändå.

När jag låg hemma i soofan och grät som mest och försökte komma på bra saker med det här så var det första och enda jag kom på "nu kan jag umgås med Elvis som är hemma och ensam och hur gravid som helst, vi kan fika så mycket så det kommer ut ur öronen!" =) Det var mitt ljus i mörkret.

Idag vilket jag vhar bävat över så var jag uppe på jobbet, städade undan lite grejjer tog hem lite grejjer. Jag vet inte varför men det har legat som ett tungt ok över axlarna att gå dit. Men när jag väl kom dit så kändes det så bra. Vilka underbara människor det är som jobbar där! Jag har inte en aning om varför jag har haft ångest över att gå dit.
Tack ni vänliga själar sóm jag pratade med idag. Tänk om alla människor vore som ni, vilken värld vi skulle leva i då. Näst intill perfekt! =)

Men men nog med "tycka synd om" nu... Livet går vidare och jag är ju relativt ung också så världen ligger för mina fötter... Typ. =P

Ett litet specillet tack till mina två älskade vänner Sara och Puff som har varit fantastiska nu när jag har varit som mest knäckt och gråtit som ett barn. Som har orkat lyssna på hulkande och snörvlande! =) Jag älskar er!

Anä det blir nog inte mycket roligare inlägg än såhär. Men nu vet ni att jag lever iallfall.

13 kommentarer:

Fröken A sa...

Det där låter som när jag fick sluta på mitt förra jobb. Det var jättetufft i början men redan nu efter en månad så känns det som det var jättebra att jag fick sluta- eftersom det är en chans att börja om. Så klyshigt nog så är detta faktiskt början på något nytt och bättre...

babysteps sa...

det kommer kännas så tomt utan dig..! jag hoppas du hittar ngt riktigt kanonjobb där du verkligen blir uppskattad som den stjärna du faktiskt är!

Anonym sa...

Tja, jag fick en mindre chock när Valrossen igår berättade att du fått kicken! Jag hade som vanligt ingen aning. Vi sitter bland allt vårt glitter o julpynt, i en egen liten värld, på min avdelning. Men, idag är det ju många som gjort dig sällskap. Jag är en av dem, men jag är övertygad om att detta är det bästa som kan hända oss! Det är inte VI som förlorar på det här! Det är gubbarna som bestämmer som förlorar.

För egen del sa jag till kollegorna i det överpyntade rummet att jag inte vill ha nån "avskedspresent" som det skramlats till! Istället tycker jag vi ska gå ut o öla nån kväll framöver, hela gänget.

Anonym sa...

Närsomhelst. Varsomhelst. Alltid finns jag här för dig gumman, det vet du. Älskar dig också!

Gisan sa...

Förstår din vånda att gå upp dit och hämta grejer... Jag fick ju mina nerkörda i handväskan... Kramar...

Gisan sa...

Varför fick du detta "erbjudande"? (Om du vill berätta förstås) Kramar...

Anonym sa...

Det känns tungt, djävligt tungt, när man får en sådan där kalldusch. Jag vet, och då gissar jag att omständigheterna ändå var bättre för mig.

Tråkigt att lämna bra kollegor, men företaget ska du inte sörja över. Du kommer få mycket bättre arbetsgivare i framtiden.

Anonym sa...

Damn, well Linda. Du vet att jag vet hur det är. Det tar ett tag men det går över till slut.

Linda sa...

Oj vad många det är som har kommenterat! =) Och vad glad jag blir!

Fröken A: Det är precis så jag försöker att se det. För varje dag så blir det lite lättare.

Babysteps: Det kommer att bli tomt i mitt liv utan er också. Men nu har jag all tid i världen för fika och luncher! =D

Evil Bitch Monster From Hell:
Öl tycker jag låter som en alldeles strålande idé! =D Jag tycker vi knåpar ihop en dag snarast!

Sara: Du är best min hest!

Gisan: Jag hämtar min stuff själv iallfall, dock har jag lyckats samla på mig så in i nordens mycket grejjer så jag får ta det i två omgångar! GAH!

Mattias: Jag överlever, jag är inte så klen som jag ser ut. Kan vara rätt tuff bara jag får lite tid på mig! ;-)

EVK 200 H: Nej, det är mina arbetskamrater jag kommer att sörja. Det är ju dom som sätter guldkant på vardagen. Får jaga ny guldkant nu.. Ligga i soffan käka chips och dip och pilla mig i naaveln kanske kan vara en guldkant?

Anonym sa...

Kan inte säga så mycket mer än att jag vet vad du går igenom men jag lovar, det finns en mycket bättre värld utanför. Ta hand om dig!

Anonym sa...

Det var riktigt kul att se dig idag. Ser fram emot nästa hämtning.

(Får reda på vad som händer med min avdelning imorgon. Som jag ser det finns det tre scenarion varav inget är speciellt bra. Men, men...i môra, i môra, I luv u, i môra som den där rödhåriga lilla horungen sjöng.)

Anonym sa...

Åh darling vad mycket man missar när man är sjuk. Kommer sakna dig galet mycket, du har varit en kär vän att skratta och gråta med sedan jag först satte mina små vingliga fötter på Ventelo. Även om du va lite läskig där du satt jämte mig den första tiden :) Puss o Kram!

Anonym sa...

Hej Damen!
Ja hoppas att du tog med pennstället du fick av mig med dig hem. Det helt super smigiga pennstället som visar datum. Slet lite för att få hem de från tradera. HAha... Ha de